Företag använder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina anställda till ökad prestation på arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av ekonomisk information medför delaktighet och på så vis blir motiverade att göra sitt yttersta på arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens effektivitet ökar. Är tillhandahållande av ekonomisk information en motiverande faktor? Studien visar att tillgång till ekonomisk information gör att de anställda känner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen ökar. I vår studie har därmed har inte heller motivation genom ekonomisk information någon betydelse för företagets effektivitet..

Företag använder sig alltmer av ekonomisk information för att motivera sina anställda till ökad prestation på arbetsplatsen. Teorin menar att spridning av ekonomisk information medför delaktighet och på så vis blir motiverade att göra sitt yttersta på arbetsplatsen vilket i sin tur ska medföra att företagens effektivitet ökar. Är tillhandahållande av ekonomisk information en motiverande faktor? Studien visar att tillgång till ekonomisk information gör att de anställda känner sig delaktiga men att det inte alls behöver betyda att motivationen ökar. I vår studie har därmed har inte heller motivation genom ekonomisk information någon betydelse för företagets effektivitet..

Studiens syfte var att undersöka handbollsspelares uppfattning om lagsammanhållning, motivation och målsättning. Vidare undersöktes om elithandbollsspelare skildes åt gällande uppfattningar om lagsammanhållning, motivation och målsättning jämfört med icke elithandbollsspelare. Undersökningsdeltagarna var 83 män (M = 20,33 Sd = 3,37) och spelar handboll på elit- respektive icke elitnivå. Studien utfördes med hjälp av frågeformulär (Group Environment Questionnaire, Task and Ego Orientation in Sport Questionnaire och Goal Setting in Sport Questionnaire). Resultaten visade att handbollspelare uppskattar individens attraktion till gruppen som högst, att de är mer uppgiftsmotiverade än resultatmotiverade och främst använde tävlingsmål.

??Försäljningsbranschen använder sig av både monetära och icke-monetära belöningar, vilka kan bidra till att få säljare motiverade. En fallstudie har genomförts på ett försäljningsföretag. Empiriskt material samlades in genom intervjuer med sju säljare i två små organisationer, varav fyra i en liten organisation och tre i en mikroorganisation. Frågeställningen i studien var att förklara hur säljarna i den lilla organisationen samt mikroorganisationen motiverades av monetära och icke-monetära belöningar för att sedan förklara om det förekom skillnader mellan säljarnas motivation av belöningar beroende på organisationens storlek.

Syftet med denna uppsats var att fastställa om och hur arbetsuppgifternas komplexitetsgrad påverkar vad de anställda motiveras utav. Vidare undersöktes vilka preferenser de anställda med arbetsuppgifter av olika komplexitetsgrad hade gällande icke-monetära belöningar. Det studerades även till vilken grad cheferna var medvetna om deras anställdas preferenser. Utifrån det teoretiska perspektivet ska de anställda med komplexa arbetsuppgifter motiveras utav inre faktorer såsom beröm, utveckling och ökad självständighet. Anställda med icke-komplexa arbetsuppgifter ska då påverkas utav yttre faktorer som lön och spontana materiella belöningar.

Uppsatsens syfte a?r att underso?ka och analysera vilket inflytande belo?ningssystem i form av moneta?ra och icke-moneta?ra belo?ningar har pa? ansta?lldas motivation na?r det ga?ller arbetsuppgifter som karakta?riseras av ho?g respektive la?g komplexitet. Det teoretiska ramverket besta?r av fem delar som behandlar belo?ningssystem, arbetskomplexitet och tre arbetsmotivationsteorier; Herzbergs tva?faktorteori, Self-Determination Theory och Job Characteristics Model. Fo?r att underso?ka problemformuleringen gjordes en tva?fallstudie besta?ende av enka?tunderso?kningar och semi-strukturerade intervjuer pa? respektive fallfo?retag.

Bakgrund och problem: Icke vinstdrivande organisationer, så som idrottsförbund ellerskolor, är verksamheter som karaktäriseras av resursmässig ineffektivitet. Detta har avförfattare förklarats av att det finns incitamentsskillnader i vinstdrivande organisationer,så som att ha äganderätt i residualen. Det finns idag ingen lösning för hur detta probleminom icke vinstdrivande organisationer ska behandlas, men utifrån studier och teorierföreslås att en ekonomisk reglering skulle kunna vara lösningen.Syfte: Studiens syfte är att undersöka om en ekonomisk reglering, på en marknad medicke vinstdrivande organisationer, kan leda till förändrad kostnadseffektivitet.Metod: Vi har utfört en kvantitativ studie där vi med hjälp av UEFA:s Financial FairPlay-reglering studerat Europas bästa fotbollsklubbar för att ta reda på hur deraskostnadseffektivitet har påverkats av regleringen. Att mäta kostnadseffektivitet gjordevi genom att använda Data Envelopment Analysis och Malmquist TFP index.Slutsatser: Vi lyckades inte med denna studie påvisa att en ekonomisk reglering kangöra icke vinstdrivande organisationer mer kostnadseffektiva. Anledningar till detta kanvara att det inte har skett någon teknologisk utveckling i branschen samt att destuderade klubbarna blivit sämre på att vara effektiva med sina resurser.

Syftet med denna undersökning var att studera eventuella skillnader i upplevd motivation och självförtroende mellan fotbollslandslagsspelande och icke fotbollslandslagsspelande ungdomar i åldern 14-19. Dessutom studerades eventuella skillnader mellan pojkarna och flickorna inom samma område. Total deltog 471 fotbollsspelande ungdomar varav 282 spelade i landslagen och 189 inte spelade i landslagen, 270 pojkar och 201 flickor. Spelarna fyllde vid ett tillfälle i enkäterna Grit scale, Sport Motivation Scale (SMS), The self-determination scale och Sport Confidence Inventory. Resultaten visade att det fanns skillnader mellan de landslagsspelande och icke landslagsspelande ungdomar inom variablerna upplevd motivation och upplevt självförtroende.

Motivation är viktigt för människor, både i arbetslivet och livet generellt. Motivation kan huvudsakligen indelas i inre och yttre motivation, beroende på vilken avsikt individen haft med sina handlingar. En individ som drivs av inre motivation till en handling, utför den eftersom själva aktiviteten upplevs som intressant eller tillfredsställande. Handlingar baserade på yttre motivation har sin grund i något annat än själva aktiviteten, exempelvis ekonomisk belöning. Syftet med studien var att jämföra möjliga skillnader mellan manliga respektive kvinnliga högskolelärare avseende inre och yttre motivation.

Sedan friskolornas start har skolmarknaden utvecklats och numera existerar det ett flertal variationer av organisationsformer samt driftsformer på den Svenska marknaden. Teorin redogör för ett antal styrande incitament som är av betydelse för icke-vinstdrivande skolors existens, vilka främst har observeras i skolor utanför Sverige. Baserat på olikheter mellan länder såsom Sverige och USA aktualiseras frågan om incitamenten kan appliceras på den svenska friskolemarknaden. En kvalitativ studie har genomförts med två friskolor i Stockholmsområdet där jag har sökt svar på uppsatsens centrala fråga; om incitamenten bakom icke- vinstdrivande skolor i teorin stämmer överens med realiteten? Resultatet antyder att skillnaden mellan vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskolor ej är av den karaktären som teorin påvisar.

The difference between the public sector and the private sector in Sweden was once very small. These sectors have been united as well for the people, the organizations as for the finances. During the 1960´s and 1970´s the public sector in Sweden was expanding and after the 1980´s the people started talking more about an expanding private sector instead. The year of 2007 Hökarängen Hemtjänst Ekonomisk Förening submitted a tender to Äldreförvaltningen about a purchase of the home- help service in Hökarängen and they accept there tender.Exposing public organization for competition can be a good way to make sure that most value for the money is created and that it generates the most cost- effective organizations. The motivation factor is used to describewhat makes people perform more than what is expected of them.The purpose of this study is to describe and explain similarities and differences in working- motivation between those how are members of Hökarängen Hemtjänst Ekonomisk Förening and those how are not.

Belöningssystem används flitigt i arbetslivet men forskningen kring dess effekter på anställda ha varit snål. Syftet med denna studie är att undersöka hur ekonomisk belöning uppfattas av fastighetsmäklare samt vilken effekt det kan ha på deras motivation, prestation och lojalitet gentemot företaget. Sex stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med fastighetsmäklare från olika lokalkontor i stockholmsområdet. Tematisk analys gjordes med teoretisk grund i Cognitive Evaluation Theory (CET) samt Self-Determination Theory (SDT). CET utgår ifrån att människor bedömer händelser utifrån en kontrollerande och en informerande aspekt medan SDT handlar om hur motivation kan vara mer eller mindre externt reglerad.

Many times it can be the simple things that affect the attitude of work and which have an importance on the organization's effectiveness. These are not always apparent but can have a large importance for the motivation and the attitude of work. Large number of companies uses wage and other financial rewards system but is there any form of informal factors that have an importance for the coworkers and that affects motivation. What factors that affect the motivation within the industry are interesting to examine and specifically the factors that are not apparent, in other words informal factors that increases the motivation. The purpose of this thesis is to examine and describe which informal motivator factors co-workers/employees in a production department think are meaningful.

Denna uppsats har som syfte att beräkna omfattningen och värdet av icke-marknadsarbetet i Sverige samt hur det skulle sättas i relation till nationalräkenskaperna. Som grund till beräkningarna ligger SCB: s tidsanvändningsstudie 2000/2001 samt statistik på löner och befolkningsmängd från SCB från det aktuella året. Uppsatsen fokuserar även på hur individer i Sverige har valt att fördela sin tid mellan marknadsarbete, icke-marknadsarbete och fritid. Två tidsallokeringsmodeller utarbetade av Becker respektive Gronau diskuteras. Uträkningarna av värdet på icke-marknadsarbetet beräknas enligt tre olika metoder: den generella metoden, specialistmetoden och alternativkostnadsmetoden.

Syfte med uppsatsen är att skapa en ökad förståelse för belöningssystem och dess funktioner, samt undersöka om dessa motiverar personalen till att sträva efter samma mål som företaget. I vår slutsats har vi kommit fram till att Elgiganten och ONOFF använder sig av väl fungerande belöningssystem. I studien kom vi fram till att både de anställda och litteraturen pekar på att det är de icke-finansiella faktorerna som motiverar mest. Därmed borde de utveckla de icke-finansiella belöningarna vidare för att nå högre motivation och högre effektivitet inom verksamheten. Vi har även kommit fram till att det inte är belöningssystemet i sig utan det är känslan som personalen känner när de uppnår en belöning som motiverar mest.   .